Några personliga reflektioner om min nuvarande förståelse förpedagogisk dokumentation.

Oj, var ska jag börja ?
De senaste åren har vi diskuterat mycket på enheten där jag jobbar om dokumentation och hur man skapar en kvalitativ dokumentation. Dokumentation, synliggörande, är en stor del av förskolans vardag. Alla kan tekniker att dokumentera och vi har verktygen; iPads, datorer, kameror, smartboards etc. Vi är duktiga att ta kort, filma och spela in. Men hur använder vi den dokumentation vi gör? Hur blir den kvalitativ? Vad är det vi egentligen ser ?

Vi visar delar av vår dokumentation för föräldrar och barnen själva och tittar emellanåt tillsammans på det vi dokumenterat. Vi använder dokumentationen i våra barns portfolior så de får sitt lärande synliggjort. Vi pratar mycket om hur man kan ta dokumentationen ett steg vidare just nu, hur vi kan använda den och reflektera mer aktivt över vad som händer, hur vi gör, hur vi kan komma vidare. Hur vi arbetar med att "efterbehandla". Vi talar om vikten att inte dokumentera för dokumenterandets egen skull. Dokumentationen ska i första hand göras för att kunna användas som reflektionsmaterial.

Ett personligt mål för mig som pedagog är att lära mig bli bättre på att aktivt reflektera tillsammans med barnen, med föräldrarna och med mitt arbetslag och inte minst min pedagogiska ledare, över det som blir synligt i dokumentationen och att låta reflektionerna över detta leda det fortsatta arbetet i högre grad.

Med all fantastiskt teknik som finns tillgänglig idag är det lätt att det blir ett slags "show-and-tell" av en hel del dokumentation. Jag vill hitta de effektiva sätten att dokumentera, reflektera och arbeta vidare på ...

I våras gjorde jag och några kollegor ett arbete i naturvetenskap med några barn, där vi använde film som dokumentationsmaterial. Vi slösade, filmade massor och hade mycket att välja med. Vi valde ut filmbitar som vi visade för barnen och filmade dem när de såg sig själva experimentera. Vi gjorde tillsammans med barnen många och långa reflektioner ( barnen fick bestämma hur mycket tid de ville ha på sig ) och lät dem reflektera t.o.m över reflektionerna. Låter ju omständigt men var mycket mycket givande. Arbetet tog tid och vart ganska intensivt men oj, vad mycket jag lärde mig.
På detta vis skulle jag vilja arbeta med många fler skeenden i förskolan framöver och fördjupa min kunskap och förståelse över hur man kan göra detta mer regelbundet och effektivt.

Det här blev mycket om hur jag vill arbeta och kanske inte så mycket info. om var jag är i min arbetssituation just nu...