Processdokument 3 -15:e september 2013

Jaha då var det dags igen för ett processdokument eller kanske mer det jag skulle vilja kalla det för, "några tankar kring.."
 "Varför pedagogisk dokumentation?" är avslutad och "Den svårfångade reflektionen" påbörjad. Och jag tror inte jag har förstått helt vad ett processdokument ska gå ut på. Fortfarande. Glääähh...
 Får väl fråga i morgon och stuva om och sudda ut, gissar jag... Nåja visar det sig vara helt galet så lär jag mig nåt av det med, inte jordens undergång alltså. Ibland blir jag så fixerad vid att allting ska bli rätt så det är löjligt och blir begränsande, stop that !

En liten summering av den sista delen i Hillevi Lenz Taguchis bok kommer alltså här. Hillevi skrev i slutet av sin bok en mening som är så enkel men som sammanfattar det mesta. "Vi måste få syn på vad som hände, men inte bara för att återberätta det utan för att lära oss något och för att göra oss nyfikna på något nytt." ( Varför pedagogisk dokumentation?, 1997, s.70 ) Det är så här det konstruktionistiska arbetssättet hålls levande och kan förfinas och förbättras. Kort och gott.
Jag tycker om att hon berättar om att man gärna förenklar för barnen istället för att göra saker mer komplexa. För så gör vi så ofta i förskolan. Vi glömmer så lätt att utmana och vill så gärna tillrättalägga och förenkla. För vem? Ja, det är inte precis alltid för barnens skull tänker jag, efter att ha funderat över vad hon skriver.

Min allmänna känsla är att jag och mina kollegor diskuterar hur vi kan göra effektiv dokumentation och hur vi försöker arbeta konstruktionistiskt mer än någonsin tidigare. Vi har påbörjat en oändlig resa ! Och att hela förskolan är på väg in i ett helt nytt förhållningssätt där kunskaperna om barns lärande gör att vi pedagoger måste ändra vårt förhållningssätt till så mycket, det krävs av oss på ett helt annat sätt än tidigare att vi är flexibla. Alltså den här resan som jag skrev om, alla gör den tillsammans just nu... Underbart !
 Om jag jämför med när jag själv var nyutexad har så mycket positivt hänt och tur är väl det att våra yrke inte står still utan utvecklas i takt med forskningen !
Den här boken har alltså inte bara fått mig att reflektera över mitt eget arbete som pedagog och mitt förhållningssätt till det jag gör, utan också till vad som händer med förskoleverksamheten i stort och vad det kommer att leda till...

Bilden nedan visar en av våra pojkar som funderar på hur kraft fungerar och gör hypoteser om hur han ska få äpplehjulet att snurra utan att använda fingrarna att putta på med.

 

 

 

                    Dagens pluggmusik: R U mine ? av Arctic Monkeys, klicka här så kan du lyssna !

Processdokument 2 - 8:e september 2013

Kapitel 3 i Hillevi Lenz Taguchis bok beskriver bl.a. ganska utförligt hur hon ser på barnsynen på Reggio Emilia och hur hon jämför den med rådande barnsynen i svenska förskolor. Boken är skriven 1997 och vad jag kan se har inga tillägg gjorts i senare tryckningar. Jag tycker om att hon slösar med ord för att precisera exakt hur hon tänker kring pedagogisk dokumentation, hon lämnar inget rum för missförstånd. Jag tycker nog att den svenska barnsynen hon beskriver i boken förändrats mer åt det håll hon själv förespråkar, men som sagt, boken är inte helt ny...

Här kommer lite funderingar som dykt upp medan jag läst delar av kapitel 3:
Lärandet som mellanmänskligt samspel istället för en enskild kognitiv process... Det innebär för mig att noga tänka på hur jag arbetar med barnen i ett projekt  så att de kan möta varandra och pedagogerna på det mest optimala viset under arbetets gång för att uppmuntra till så mycket positiva samspel som bara går. Hur jag kan bli bättre på detta är något jag måste fortsätta reflektera över.

Barn ska utforska alternativa innebörder av begrepp, kultur och kunskap. Det har jag alltid trott och nu när jag läser boken tänker jag att väldigt mycket av det som jag själv lekte och funderade på innan jag började skolan faktiskt var just ett alternativt utforskande av världen.
Vi pedagoger ska hjälpa barnen i deras utforskande med material, bredvidforskande och dokumentation av de hypoteser och de teorier barnen kommer fram till. Barnet är en medkonstruktör av kultur och kunskap. Bokens ord om "att skapa modiga människor" tyckte jag om och visst är det så här man ska arbeta som pedagog !
Barns kategoriseringar är en sanning, vetenskapens en annan. Att kunna sätta dessa i relation till varandra för att senare kunna få möjligheter att överskrida, blanda och utveckla helt unika egna är ju det vi pedagoger vill att våra ungar ska kunna, våga och göra både på förskolan och under hela resterande livet !

Pluggmusik idag var t.ex. Teardrop av Massive Attack om nån undrar ^^ !

Processdokument 1 - 1:a september 2013

Nu läser jag "Varför pedagogisk dokumentation" av Hillevi Lenz Taguchi för andra gången i mitt liv.
Många begrepp är det redan från start, vissa välkända, andra känner jag igen bara för att jag råkat läsa boken innan.
Här kommer några av begreppen i första och andra kapitlet som får mig att fundera vidare:

Konstruktionistiskt synsätt
 Min förståelse av detta är än så länge att man ser allt som föränderligt och att man själv tillsammans med andra är delaktig i förändringen, medvetet och omedvetet.

Socialkonstruktionistiskt synsätt
Min förståelse av detta är än så länge att våra konstruktioner uppstår i samspel med andra och med samhället som helhet. Fås via kommunikation.

Diskursiv regim
Min förståelse av detta än så länge är att en speciell diskurs, sättet att tala om och uttrycka något om någon eller ett begrepp under en viss tid eller i en viss kultur är dominerande, dvs. något de flesta tror på och det som dominerar i massmedia.

Barnet som natur
Min förståelse av detta synsätt är att det är Gunilla Dahlbergs namn på ett synsätt på barn i den svenska förskolan. "Allt finns inuti barnet, det behöver få frihet för att få utlopp för att / och uttrycka sitt inre"

Barnet som kultur- och kunskapsskapare
Min förståelse av detta synsätt är att det är Gunilla Dahlbergs och Hillevi Lenz Taguchis namn på ett synsätt på barn i den svenska skolan. "Ett tomt kärl som väntar på att fyllas med kunskap och kultur från en vuxen"

"Gissa vad jag tänker på ?" Så bra skrivet kring lotsning, ett lärarcentrerat pedagogiskt perspektiv jag gärna vill undvika.

Avslutar inte med någon filmad pedagogisk situation som jag lagt upp på YouTube alls utan med en länk till pluggmusiken som går just nu, mycket nöje: klicka här om du vill höra !
Måste ju lära mig hur denna blogg funkar... ^^