Kapitel 3 i Hillevi Lenz Taguchis bok beskriver bl.a. ganska utförligt hur hon ser på barnsynen på Reggio Emilia och hur hon jämför den med rådande barnsynen i svenska förskolor. Boken är skriven 1997 och vad jag kan se har inga tillägg gjorts i senare tryckningar. Jag tycker om att hon slösar med ord för att precisera exakt hur hon tänker kring pedagogisk dokumentation, hon lämnar inget rum för missförstånd. Jag tycker nog att den svenska barnsynen hon beskriver i boken förändrats mer åt det håll hon själv förespråkar, men som sagt, boken är inte helt ny...
Här kommer lite funderingar som dykt upp medan jag läst delar av kapitel 3:
Lärandet som mellanmänskligt samspel istället för en enskild kognitiv process... Det innebär för mig att noga tänka på hur jag arbetar med barnen i ett projekt så att de kan möta varandra och pedagogerna på det mest optimala viset under arbetets gång för att uppmuntra till så mycket positiva samspel som bara går. Hur jag kan bli bättre på detta är något jag måste fortsätta reflektera över.
Barn ska utforska alternativa innebörder av begrepp, kultur och kunskap. Det har jag alltid trott och nu när jag läser boken tänker jag att väldigt mycket av det som jag själv lekte och funderade på innan jag började skolan faktiskt var just ett alternativt utforskande av världen.
Vi pedagoger ska hjälpa barnen i deras utforskande med material, bredvidforskande och dokumentation av de hypoteser och de teorier barnen kommer fram till. Barnet är en medkonstruktör av kultur och kunskap. Bokens ord om "att skapa modiga människor" tyckte jag om och visst är det så här man ska arbeta som pedagog !
Barns kategoriseringar är en sanning, vetenskapens en annan. Att kunna sätta dessa i relation till varandra för att senare kunna få möjligheter att överskrida, blanda och utveckla helt unika egna är ju det vi pedagoger vill att våra ungar ska kunna, våga och göra både på förskolan och under hela resterande livet !
Pluggmusik idag var t.ex. Teardrop av Massive Attack om nån undrar ^^ !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar